Översikt
I början av 2024 återhämtade sig ekonomin i euroområdet mer än vad som väntades i ECB:s prognoser från mars 2024, med ett extra tillskott från nettohandel och stigande hushållskonsumtion. Inkommande information tyder på fortsatt tillväxt på kort sikt i en snabbare takt än tidigare väntat. Den reala disponibla inkomsten torde fortsätta att öka i ett läge med robusta löneökningar, gradvis ökat förtroende och förbättrat bytesförhållande, vilket ger upphov till en konsumtionsdriven återhämtning under 2024. Effekten av det extra tillskottet från nettohandeln i början av året återspeglar delvis volatilitet efter en tillfällig minskning i slutet av 2023. Efterfrågan från omvärlden väntas emellertid fortsätta att expandera och stödja exporttillväxten i euroområdet. På medellång sikt verkar de negativa effekterna av den senaste penningpolitiska åtstramningen gradvis avta och aktiviteten stimuleras av en förmodad lättnad i finansieringsförhållanden i linje med marknadens förväntningar om den framtida räntebanan. Tillväxten kommer också att gynnas av en motståndskraftig arbetsmarknad, där arbetslösheten sjunker till historiskt låga nivåer senare under prognosperioden. Allt eftersom vissa av de cykliska faktorer som har sänkt produktivitetstillväxten under den senaste tiden avtar väntas produktiviteten öka under prognosperioden. Sammantaget väntas den genomsnittliga årliga reala BNP-tillväxten bli 0,9 procent 2024 och öka till 1,4 procent 2025 och 1,6 procent 2026. Jämfört med prognoserna från mars 2024 har utsikterna för BNP-tillväxten uppreviderats för 2024 beroende på det oväntat positiva utfallet i början av året och förbättrad inkommande information. Prognosen för BNP-tillväxten har nedreviderats marginellt för 2025 och förblir oförändrad för 2026.[1]
Inflationen beräknas röra sig huvudsakligen sidledes på kort sikt, för att därefter sjunka ytterligare till nivåer nära målet under 2025. Detta återspeglar ett lättare kostnadstryck, även från arbetsmarknaden, och det fördröjda genomslaget av tidigare penningpolitiska åtstramningar som gradvis slår igenom i konsumentpriserna. Inflationen mätt med det harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP) väntas uppvisa en viss volatilitet under återstoden av 2024 på grund av baseffekter och högre priser på energiråvaror. På medellång sikt bör energiinflationen stabiliseras på en låg positiv nivå mot bakgrund av marknadens förväntningar om hur olje- och gaspriserna kommer att utvecklas framöver och planerade finanspolitiska åtgärder relaterade till klimatförändringen. De senaste kvartalen har livsmedelspriserna sjunkit kraftigt i takt med att trycket från produktionsledet har lättat med lägre priser på energi och livsmedelsråvaror. Framöver väntas prisökningstakten på livsmedel fluktuera kring den nuvarande nivån för att sedan sjunka ytterligare från slutet av 2025. HIKP-inflationen exklusive energi och livsmedel (HIKPX) bör ligga kvar över den totala inflationen under större delen av prognosperioden, men väntas fortsätta en avmattande inflationsbana, om än i långsam takt och huvudsakligen 2025 och 2026. Ett centralt inslag i denna prognos är den förväntade gradvisa lättnaden i nominella löneökningar från inledningsvis fortsatt höga nivåer i takt med att uppåtriktade effekter från inflationstrycket på en stram arbetsmarknad avtar. Den förväntade återhämtningen i produktivitetstillväxten bör stödja ett dämpat tryck på arbetskostnaderna. Dessutom ser vinsttillväxten ut att försvagas och delvis dämpa arbetskraftskostnadernas genomslag på priserna, särskilt under 2024. Den årliga genomsnittliga inflationen för det harmoniserade konsumentprisindexet väntas sjunka från 5,4 procent 2023 till 2,5 procent 2024, 2,2 procent 2025 och 1,9 procent 2026. Jämfört med prognoserna från mars 2024 har utsikterna för den globala BNP-tillväxten nedreviderats med 0,2 procentenhet för 2024 och 2025. Detta beror främst på högre energipriser och något högre inkommande data än väntat för HIKPX-inflationen. Dessutom väntas arbetskostnadstrycket bli något starkare på grund av högre löneökningar i kombination med något försiktigare utsikter för produktivitetstillväxten. Utsikterna för både den totala inflationen och HIKPX-inflationen för 2026 är oförändrade.
Tabell 1
Tillväxt- och inflationsprognoser för euroområdet
(årlig procentuell förändring, revideringar i procentenheter)
| Juni 2024 | Revideringar jämfört med mars 2024 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
2023 | 2024 | 2025 | 2026 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | |
Real BNP | 0,6 | 0,9 | 1,4 | 1,6 | 0,1 | 0,3 | -0,1 | 0,0 |
HIKP | 5,4 | 2,5 | 2,2 | 1,9 | 0,0 | 0,2 | 0,2 | 0,0 |
HIKP exklusive energi och livsmedel | 4,9 | 2,8 | 2,2 | 2,0 | 0,0 | 0,2 | 0,1 | 0,0 |
Anm.: Siffror för real BNP-siffror avser säsongsjusterade och arbetsdagskorrigerade uppgifter. Historiska data kan skilja sig från Eurostats senaste publiceringar på grund av uppgifter som publicerats efter stoppdatumet för prognoserna. Uppgifter kan laddas ned, även på kvartalsbasis, från databasen för makroekonomiska prognoser på ECB:s webbplats.
1 Omvärlden
Den globala aktiviteten visar tecken på förbättring, även om motvind för tillväxten kvarstår. Inkommande data om global aktivitet (exklusive euroområdet) bekräftar en mycket gradvis förbättring sedan början av året, där hårddata i allt högre grad anpassas till de positiva signalerna från mjukdata.[2] Det kvarstår dock motverkande faktorer för den globala tillväxten, bland annat genom en gradvis avkylning av arbetsmarknaderna, ytterligare dämpning av de nominella löneökningarna och minskat överskottssparande i de utvecklade ekonomierna. Tillväxten dämpas också fortfarande av den tidigare penningpolitiska åtstramningen och förhöjd ekonomisk osäkerhet på grund av geopolitiska spänningar. I Kina är den privata konsumtionen fortsatt svag mot bakgrund av en orolig bostadssektor, medan tillverkningsindustrin och exporten fortsätter att driva på den ekonomiska tillväxten. Utsikterna för global tillväxt är i stort sett oförändrade jämfört med prognoserna från mars 2024; en tillväxt på 3,3 procent väntas 2024 och 2025, med 3,2 procent 2026 – något under den takt som noterats under det senaste årtiondet (Tabell 2).
Tabell 2
(årlig procentuell förändring, revideringar i procentenheter)
| Juni 2024 | Revideringar jämfört med mars 2024 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
2023 | 2024 | 2025 | 2026 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | |
Global real BNP (exklusive euroområdet) | 3,5 | 3,3 | 3,3 | 3,2 | 0,0 | -0,1 | 0,1 | 0,0 |
Global handel (exklusive euroområdet)1) | 1,0 | 2,6 | 3,3 | 3,3 | -0,2 | -0,2 | 0,2 | 0,1 |
Utländsk efterfrågan på export från euroområdet2) | 0,8 | 2,1 | 3,4 | 3,3 | 0,2 | -0,3 | 0,3 | 0,1 |
Internationell KPI (exklusive euroområdet) | 5,0 | 4,2 | 3,3 | 2,9 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 |
Konkurrenternas exportpriser i nationell valuta3) | -1,3 | 2,1 | 2,8 | 2,6 | -0,6 | -0,4 | 0,1 | 0,0 |
Obs.: Uppgifter kan laddas ned, även på kvartalsbasis, från databasen för makroekonomiska prognoser på ECB:s webbplats.
1) Beräknat som ett viktat genomsnitt av importen.
2) Beräknat som ett vägt genomsnitt av importen från euroområdets handelspartner.
3) Beräknat som ett vägt genomsnitt av exportdeflatorer för euroområdets handelspartner.
Världshandeln (exklusive euroområdet) beräknas återhämta sig i år för att därefter öka mer i linje med den globala aktiviteten. Efter en period av svag handelsutveckling under 2023, med ombalansering efter pandemin av efterfrågan från varor till tjänster, bekräftar inkommande data att återhämtningen i den globala handeln fortsätter oförminskad och att effekterna av trafikstörningar i Röda havet fortfarande är begränsade. Den globala importen beräknas öka med 2,6 procent 2024, för att sedan öka till 3,3 procent 2025 och 2026 – vilket inte utgör någon större förändring jämfört med tidigare prognoser. Återhämtningen i euroområdets efterfrågan från omvärlden i år väntas bli mindre dynamisk och ligga på 2,1 procent. Detta återspeglar till stor del en svagare import i vissa av euroområdets viktigaste handelspartner – som Storbritannien och central- och östeuropeiska länder – under andra halvåret 2023 och första kvartalet 2024. Eftersom den kvartalsvisa tillväxtdynamiken under prognosperioden är jämförbar med den för internationell import väntas efterfrågan från omvärlden på export från euroområdet öka med 3,4 procent 2025 och med 3,3 procent 2026.
Inflationen på global nivå beräknas minska under prognosperioden. Det samlade konsumentprisindexet (KPI-inflationen) i stora utvecklade ekonomier och tillväxtekonomier väntas sjunka till 4,2 procent 2024, 3,3 procent 2025 och 2,9 procent 2026, på grund av avtagande effekter av tidigare utbudschocker och en restriktiv penningpolitik. Dessa utsikter är i stort sett jämförbara med prognoserna i mars men inflationen i Förenta staterna har uppreviderats något för det här året till följd av att utfallet för första kvartalet blev starkare än väntat. I Kina är KPI-inflationen fortsatt dämpad mot bakgrund av svag inhemsk efterfrågan och den beräknas gradvis öka under prognosperioden. Tillväxten i exportpriserna i euroområdet, i nationell valuta och på årsbasis, väntas bli positiv i år och ligga kvar nära det beräknade långsiktiga genomsnittet under resten av prognosperioden. En nedrevidering för 2024 jämfört med marsprognoserna återspeglar svagare exportprisinflation än väntat och uppväger effekterna av högre råvaruprisantaganden i den aktuella prognosrundan.
Ruta 1
Tekniska antaganden
Jämfört med prognoserna från mars 2024 är de viktigaste förändringarna i de tekniska antagandena högre råvarupriser, en starkare effektiv växelkurs (om än något svagare mot US-dollarn) och något högre korta räntor. Antagandena om energipriserna, baserade på terminspriser, har uppreviderats (med i genomsnitt 4 procent för olja och 5 procent för gas under perioden 2024–2026). Oljeprisantaganden baserade på terminspriser men handlas fortfarande under det beräknade spotpriset vid kontraktets löptid och sjunker med cirka 10 procent mellan 2024 och 2026, medan gaspriserna först antas öka 2025 för att sedan falla tillbaka nära 2024 års nivåer. Sammantaget antas energipriserna i slutet av 2026 ligga omkring 30 procent över den nivå som observerades i början av 2021. Priserna på utsläppsrätter för koldioxidutsläpp i EU:s system för handel med utsläppsrätter har ökat (med i genomsnitt cirka 17 procent under perioden 2024–2026). Priserna på andra råvaror än energi har uppreviderats kraftigt mot bakgrund av högre internationella priser på livsmedelsråvaror, särskilt för kakao och kaffe. Euron har försvagats något (med 0,3 procent) mot US-dollarn, vilket återspeglar den fortsatta styrkan i den amerikanska ekonomin och uppjusteringar av förväntningarna i amerikanska centralbankens penningpolitiska kommittés (FOMC) räntebana. I nominella effektiva termer har euron emellertid apprecierat (med 0,9 procent), pådriven av rörelser vis-à-vis den japanska yenen, schweizerfrancen, den svenska kronan och, i mindre utsträckning, det brittiska pundet. Lutningen på EURIBOR-terminskurvan är fortfarande kraftigt negativ, men antagandena om de korta räntorna har uppreviderats något. De antagna utvecklingsbanorna för långa räntor är i stort sett oförändrade.
Tabell
| Juni 2024 | Revideringar jämfört med mars 2024 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
2023 | 2024 | 2025 | 2026 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | |
Råvaror: |
|
|
|
|
|
|
|
|
Oljepris (USD/fat) | 83,7 | 83,8 | 78,0 | 74,5 | 0,0 | 5,1 | 4,1 | 3,1 |
Naturgaspriser (euro/MWh) | 40,6 | 30,8 | 35,4 | 29,9 | 0,0 | 2,8 | 10,4 | 1,3 |
Grossistpriser för el (euro/MWh) | 103,5 | 73,0 | 87,7 | 72,8 | 0,6 | -1,9 | 12,0 | 2,1 |
EU:s utsläppshandelssystem (i euro/ton) | 83,7 | 66,1 | 71,1 | 73,6 | 0,0 | 12,8 | 18,5 | 19,0 |
Priser på icke-energirelaterade råvaror i USD, (årlig procentuell förändring) | -12,5 | 11,4 | 3,9 | 0,9 | 0,0 | 10,8 | 1,9 | 0,8 |
Valutakurser | ||||||||
USD/EUR växelkurs | 1,08 | 1,08 | 1,08 | 1,08 | 0,0 | -0,2 | -0,3 | -0,3 |
Eurons nominella effektiva växelkurs (EER41) (kv1 1999 = 100) | 121,8 | 124,0 | 124,2 | 124,2 | 0,0 | 0,7 | 0,9 | 0,9 |
Finansiella antaganden: | ||||||||
Tremånaders Euribor (i procent per år) | 3,4 | 3,6 | 2,8 | 2,5 | 0,0 | 0,2 | 0,4 | 0,1 |
Ränta på tioåriga statsobligationer (i procent per år) | 3,1 | 2,9 | 3,0 | 3,0 | 0,0 | 0,0 | -0,1 | -0,1 |
Anm.: De tekniska antagandena om räntor i euroområdet och råvarupriser baseras på marknadsförväntningar med stoppdatum den 15 maj 2024. Antagandena om de korta räntorna baseras på marknadsförväntningar om tremånaders Euribor, som kan härledas från terminsräntor. Ränteutvecklingen för de nominella tioåriga statsobligationerna i euroområdet baseras på genomsnittet av ländernas tioåriga obligationsräntor, viktat med BNP på årsbasis. Om det finns nödvändiga uppgifter definieras de landspecifika nominella tioåriga statsobligationsräntorna som räntorna på tioåriga referensobligationer förlängt med hjälp av de terminsräntor (par yield-ränta) som vid stoppdatum härleds från motsvarande landspecifika avkastningskurva. För övriga länder definieras de landspecifika tioåriga statsobligationsräntorna som den tioåriga benchmarkobligationsräntan som förlängs med hjälp av en konstant spread (observerad på stoppdatumet) över det tekniska antagandet om riskfria långa räntor i euroområdet. Världsmarknadspriserna på råvaror baseras på den bana som impliceras av terminsmarknaderna under de tio arbetsdagar som slutade på stoppdatumet. Oljepriserna avser spot- och terminspriser för Brentolja. Gaspriser avser nederländska TTF- och terminspriser på gas. Elpriser avser det genomsnittliga spot- och terminspriset i grossistledet för de fem största euroländerna. Det ”syntetiska” terminspriset för utsläppsrätter i EU:s system för handel med utsläppsrätter beräknas som det linjära interpolerade värdet vid månadsslut för de två närmaste europeiska energibörsernas EUA-terminer. Månatliga terminspriser för EUA beräknas sedan i genomsnitt för att producera en årlig frekvens. De bilaterala växelkurserna väntas under prognosperioden vara oförändrade på de genomsnittliga nivåer som rådde under de tio arbetsdagarna fram till stoppdatumet. Revideringarna uttrycks i procent för nivåer och i procentenheter för tillväxttakt och procent per år.
2 Den reala ekonomin
Den ekonomiska aktiviteten i euroområdet återhämtade sig under det första kvartalet 2024, delvis på grund av tillfälliga faktorer (Diagram 1).[3] Eurostats snabbstatistik över kvartalstillväxten under årets första kvartal var 0,3 procent. Det var 0,2 procentenheter högre än väntat i marsprognoserna, medan siffran för fjärde kvartalet 2023 reviderades ned med 0,1 procentenhet. Det oväntat positiva utfallet under det första kvartalet berodde sannolikt på en ökning från nettohandeln efter en tillfällig nedgång under det fjärde kvartalet 2023. Den ovanligt milda vintern gav också tillfälligt stöd åt bostadsinvesteringarna i vissa länder. Inom olika sektorer minskade sannolikt förädlingsvärdet inom industrin under första kvartalet 2024, medan förädlingsvärdet inom tjänstesektorn ökade.
Diagram 1
Real BNP-tillväxt i euroområdet
(procentuella förändringar på kvartalsbasis, säsongsjusterade och arbetsdagskorrigerade data)
Anm.: Historiska uppgifter kan skilja sig från Eurostats senaste publikationer. Den vertikala linjen visar början på prognosperioden. Intervallen runt de centrala prognoserna ger ett mått på graden av osäkerhet och är symmetriskt uppbyggda. De baseras på tidigare prognosfel, efter justering för extremvärden. Banden, från mörkast till ljusast, visar sannolikheterna på 30 procent, 60 procent och 90 procent att den reala BNP-tillväxten faller inom respektive intervall. För mer information, se rutan ”En bild av osäkerheten kring prognoserna” i ECB:s experters makroekonomiska prognoser för euroområdet, mars 2023.
Real BNP väntas stärkas ytterligare under 2024, med stöd av ökande hushållsinkomster, efterfrågan från omvärlden och en viss återhämtning i företagens investeringar. Den fortsatta ökningen av real disponibel inkomst väntas stödja den privata konsumtionen, som från och med andra kvartalet väntas bli den främsta drivkraften för tillväxten. Utvecklingen för månadsindikatorer – t.ex. gradvis ökat konsumentförtroende, en ytterligare förstärkning av inköpschefsindex-indikatorerna för tjänsteaktiviteten och orderingången fram till maj och ökningen i detaljhandelns försäljningsvolymer i mars – ligger i linje med en sådan återhämtning i hushållens konsumtion. En kraftig reallönetillväxt i ett läge med en stram arbetsmarknad borde stärka hushållens köpkraft under året, med stöd av en förväntad återhämtning av förtroendet. Företagsinvesteringar beräknas i genomsnitt stagnera på årsbasis 2024, med en viss återhämtning under året, vilket främst återspeglar att den tidigare penningpolitiska åtstramningen har avtagit men fortfarande bromsar. Samtidigt kommer den att stödjas av återhämtningen i inhemsk efterfrågan och efterfrågan från omvärlden, och den senare kommer också att öka exporttillväxten. Normaliseringen av lagercykeln beräknas också ge ett neutralt bidrag till tillväxten under andra halvåret 2024, efter ett kraftigt negativt bidrag vid årsskiftet. Slutligen väntas utsikterna på kort sikt för den reala BNP-tillväxten i euroområdet stärkas avsevärt av effekterna av multinationella företagsverksamhet i Irland, efter negativa effekter under 2023.
På medellång sikt kommer den reala BNP-tillväxten att stödjas av stigande realinkomster, starkare efterfrågan från omvärlden och de avtagande effekterna av en penningpolitisk åtstramning. Effekten av den penningpolitiska åtstramningen väntas nå sin topp 2024, trots marknadens förväntningar om lägre räntor. Tillbakadragandet av de finanspolitiska stödåtgärder som införts sedan 2022 för att kompensera för hög inflation och energipriserna kommer sammantaget att ha en liten negativ inverkan på tillväxten 2024–2026. Samtidigt bidrar offentlig konsumtion och offentliga investeringar positivt till BNP-tillväxten.
Finansieringsförhållandena, särskilt de höga räntorna, väntas fortsätta att ha en starkt negativ inverkan på tillväxten men detta kommer att avta under prognosperioden. Effekterna av de penningpolitiska åtgärder som vidtagits sedan december 2021 fortsätter att få genomslag på den reala ekonomin och påverkar tillväxtutsikterna, särskilt för 2024.[4] Baserat på marknadens förväntningar om räntebanan (se ruta 1) väntas de negativa effekterna av penningpolitiken på den ekonomiska tillväxten gradvis börja avta under 2024. Dessa effekter, i kombination med att de negativa effekterna av den åtstramning av kreditstandarder som observerats sedan slutet av 2022 avtar, kommer att stödja den ekonomiska återhämtningen.
Jämfört med prognoserna i mars 2024 har den reala BNP-tillväxten uppreviderats med 0,3 procentenheter för 2024, ned med 0,1 procentenhet för 2025 och är oförändrad för 2026 (Tabell 3 och Diagram 2). Revideringarna för 2024 återspeglar det oväntat positiva utfallet under årets första kvartal till följd av nettohandeln och förbättringen i vissa framåtblickande enkätindikatorer, vilket uppväger något mer negativa överhängseffekter från den lägre tillväxten under fjärde kvartalet 2023. Den marginella nedrevideringen för 2025 avser främst en nedrevidering av den offentliga konsumtionen mot bakgrund av en stramare finanspolitik.
Diagram 2
Euroområdets reala BNP-tillväxt – nedbrytning i främsta utgiftskomponenter
A) Prognoser från juni 2024 | b) Revideringar jämfört med mars 2024 |
|---|---|
(årliga procentuella förändringar, bidrag i procentenheter) | (revideringar i procentenheter och bidrag i procentenheter) |
 |  |
Anm.: Uppgifterna är säsongsjusterade och arbetsdagskorrigerade. Historiska data kan skilja sig från Eurostats senaste publiceringar på grund av uppgifter som publicerats efter stoppdatumet för prognoserna. Den vertikala linjen indikerar början på prognosperioden.
När det gäller komponenterna i real BNP väntas den reala privata konsumtionen vara den viktigaste drivkraften för den ekonomiska tillväxten, med stöd av en robust realinkomsttillväxt till följd av stigande löner och sjunkande inflation, trots en relativt hög sparkvot. Den privata konsumtionen bör återhämta sig gradvis under 2024 och öka med 1,6–1,7 procent per år under 2025–2026, vilket är betydligt högre än genomsnittet före pandemin på 1,2 procent. Denna återhämtning drivs av stigande real disponibel inkomst, främst från kraftiga löneökningar och andra inkomster än arbetsinkomster (dvs. inkomster från egenföretagande och från finansiella tillgångar). I närtid kommer sparkvoten att ligga kvar på en relativt hög nivå i linje med högfrekventa mjukdata om framtida sparplaner, fortsatt hög men avtagande ekonomisk osäkerhet, höga räntor och stramare tillgång till krediter. Sparkvoten kommer dessutom att fortsätta att stödjas av den normalt låga konsumtionsbenägenheten av andra inkomster än arbetsinkomster. På medellång sikt väntas ökningen av realinkomsterna dämpas eftersom upphämtningen i reallönerna gradvis saktar in, men detta torde i stort sett uppvägas av en minskning av sparkvoten. I takt med att osäkerheten och inflationstrycket väntas minska ytterligare och konsumtionsbeteendet gradvis normaliseras bör sparkvoten börja vända nedåt från slutet av 2024. Den beräknas dock ligga kvar över genomsnittet före pandemin under prognosperioden, eftersom högre räntor sannolikt kommer att fortsätta att ge hushållen incitament att spara. Dessutom väntas förmögenhetseffekter också stödja återhämtningen i den privata konsumtionen.
Bostadsinvesteringarna beräknas minska ytterligare under 2024, för att sedan långsamt återhämta sig under 2025 när de negativa effekterna av åtstramningen av finansieringsförhållanden gradvis avtar och hushållens inkomster fortsätter att öka stadigt. Efter tre kvartal i rad av nedgång har bostadsinvesteringarna sannolikt ökat under första kvartalet 2024, med stöd av den ovanligt milda vintern, särskilt i Tyskland. I takt med att denna särskilda effekt avtar och efterfrågan på bostäder förblir svag (förvärrad av att betydande skattelättnader löper ut i Italien) väntas bostadsinvesteringarna åter minska under andra kvartalet 2024. I och med de avtagande effekterna av tidigare höjningar av bolåneräntorna, en återhämtning i huspriserna och den kraftiga ökningen av hushållens inkomster beräknas bostadsinvesteringarna dock börja återhämta sig från och med mitten av 2025. Efter en ytterligare betydande minskning 2024 och en liten minskning 2025 kommer bostadsinvesteringarna sannolikt att öka på årsbasis 2026, för första gången sedan 2022.
Företagsinvesteringarna väntas återhämta sig under de kommande kvartalen till följd av ökad efterfrågan, avtagande nedtyngning från negativa finansieringsförhållanden, förstärkningseffekter från NGEU-programmet (Nästa generations EU) och en ökning av gröna och digitala investeringar. Företagsinvesteringarna i euroområdet (exklusive volatila irländska immateriella tillgångar) minskade kraftigt under andra halvåret 2023, med minskande förtroende, avveckling av tidigare ordereftersläpningar, lägre interna finansieringsbuffertar och stramare finansieringsförhållanden. En återhämtning väntas från och med början av 2024, i linje med förväntningar om starkare inhemsk efterfrågan och efterfrågan från omvärlden. Förstärkningseffekter från NGEU-programmet (som i vissa länder har skjutits upp mot slutet av prognosperioden) och pågående insatser från den privata sektorn för att stärka gröna och digitala investeringar kommer att bidra till återhämtningen, samt till att negativa finansieringsförhållanden avtar.
Efter en period av negativ tillväxt väntas euroområdets handel förbättras i takt med att exporten växer i takt med efterfrågan från omvärlden. Euroområdets reala export beräknas ha återhämtat sig under det första kvartalet 2024 mer än vad som väntades i marsprognoserna. Under prognosperioden väntas den reala exporten öka i stort sett i linje med utvecklingen av efterfrågan från omvärlden. Jämfört med marsprognoserna har exportmarknadsandelen nedreviderats under prognosperioden och väntas ligga kvar väl under nivåerna före pandemin. Detta beror på utmaningar i fråga om konkurrenskraft i samband med eurons tidigare appreciering och tidigare energichocker eftersom euroområdet påverkas mer av högre energiråvarupriser än sina handelspartner. Importen beräknas återhämta sig något snabbare än den inhemska efterfrågan när de handelsintensiva efterfrågekomponenterna, t.ex. investeringar, åter tar fart. Sammantaget väntas handelsnettot ge ett neutralt bidrag till tillväxten under prognosperioden. Bytesförhållandet väntas förbättras endast något under prognosperioden eftersom effekten av energichocken mestadels har hunnit slå igenom. Från 2024 beräknas bytesbalansen återhämta sig ytterligare till nivåer strax under 3 procent av BNP, men något över genomsnittet före pandemin (2,6 procent).
Tabell 3
Real BNP, handel och arbetsmarknadsbedömningar för euroområdet
(årlig procentuell förändring, om inte annat anges och revideringar i procentenheter)
| Juni 2024 | Revideringar jämfört med mars 2024 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
2023 | 2024 | 2025 | 2026 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | |
Real BNP | 0,6 | 0,9 | 1,4 | 1,6 | 0,1 | 0,3 | -0,1 | 0,0 |
Privatkonsumtion | 0,6 | 1,2 | 1,7 | 1,6 | 0,1 | 0,0 | 0,1 | 0,1 |
Offentlig konsumtion | 0,8 | 1,2 | 1,1 | 1,1 | 0,6 | -0,1 | -0,3 | -0,1 |
Investeringar | 1,3 | 0,1 | 1,5 | 2,0 | 0,5 | 0,7 | -0,1 | -0,3 |
Export1) | -0,9 | 1,3 | 2,9 | 3,1 | -0,2 | 0,3 | 0,0 | -0,1 |
Import1) | -1,4 | 0,5 | 3,2 | 3,3 | -0,1 | -0,5 | 0,1 | 0,1 |
Bidrag till BNP från: |
|
|
|
|
|
|
|
|
Inhemsk efterfrågan | 0,8 | 0,9 | 1,4 | 1,5 | 0,3 | 0,1 | -0,1 | 0,0 |
Nettoexport | 0,3 | 0,4 | 0,0 | 0,1 | 0,0 | 0,4 | 0,0 | 0,0 |
Inventarieförändringar | -0,5 | -0,5 | 0,0 | 0,0 | -0,3 | -0,3 | 0,0 | 0,0 |
Real disponibel inkomst | 1,2 | 1,9 | 1,1 | 1,2 | 0,3 | 0,3 | 0,0 | 0,1 |
Hushållens sparkvot (i procent av disponibel inkomst) | 14,5 | 15,0 | 14,5 | 14,2 | 0,1 | 0,2 | 0,1 | 0,1 |
Sysselsättning2) | 1,4 | 0,8 | 0,4 | 0,5 | 0,0 | 0,3 | 0,1 | 0,1 |
Arbetslöshet | 6,5 | 6,5 | 6,5 | 6,3 | 0,0 | -0,2 | -0,1 | -0,3 |
Bytesbalans (procent av BNP) | 1,6 | 2,8 | 2,9 | 2,9 | -0,2 | -0,4 | -0,3 | -0,2 |
Anm.: Real BNP och komponenter avser säsongsjusterade och arbetsdagskorrigerade uppgifter. Historiska data kan skilja sig från Eurostats senaste publiceringar på grund av uppgifter som publicerats efter stoppdatumet för prognoserna. Uppgifter kan laddas ned, även på kvartalsbasis, från databasen för makroekonomiska prognoser på ECB:s webbplats.
1) Detta inkluderar handel inom euroområdet.
2) Anställda personer.
Arbetsmarknaden anses vara fortsatt motståndskraftig även om sysselsättningstillväxten lär öka långsammare än de senaste åren. Enligt Eurostats snabbstatistik ökade sysselsättningen med 0,3 procent under första kvartalet 2024, vilket åter har överraskat på uppåtsidan (i marsprognoserna förväntades sysselsättningen förbli stabil). Sysselsättningstillväxten väntas minska från 1,4 procent 2023 till 0,8 procent 2024 och stabiliseras på 0,4 procent och 0,5 procent 2025 respektive 2026. Den nuvarande sysselsättningsnivån ligger över den nivå som följer av en dynamisk Okuns lag. Den beräknas dock konvergera till den nivå som följer av Okuns lag under 2026 (Diagram 3, panel a). Detta mönster speglar att cykliska faktorer (t.ex. hamstring av arbetskraft och höga vinstnivåer i företag) som mer än vanligt har bidragit till sysselsättningen den senaste tiden gradvis väntas avta.[5] Sysselsättningstillväxten har uppreviderats med sammanlagt 0,5 procentenheter 2024–2026 jämfört med marsprognoserna. Denna ökning återspeglar det oväntat uppåtriktade utfallet i början av 2024 och något förbättrade utsikter för arbetskraftsutvecklingen till följd av aktuella positiva data.
Diagram 3
Sysselsättning och produktivitet
a) Sysselsättning | b) Produktivitet (i termer av anställda) |
|---|---|
(index: 4 kv 2019 = 100) | (index: 4 kv 2019 = 100) |
 |  |
Anm.: Panel a): Okuns lag avser den sysselsättningsnivå som erhålls med hjälp av en autoregressiv distribuerad eftersläpningsmodell (1,1) med en dummy för andra och tredje kvartalet 2020 och prognoserna juni 2024 för real BNP. Panel b): produktivitetsutvecklingen beräknas med hjälp av genomsnittet av den kvartalsvisa tillväxttakten under urvalet 2000–2019. Den vertikala linjen indikerar början på prognosperioden.
Tillväxten i arbetsproduktivitet väntas öka under prognosperioden, men produktivitetsnivåerna under 2026 förutspås ligga betydligt under den långsiktiga linjära trenden. En starkare sysselsättningstillväxt, i ett läge med relativt dämpad real BNP-tillväxt, har på senare tid lett till att produktivitetstillväxten dämpats. Under prognosperioden väntas produktiviteten återhämta sig och följa en något nedreviderad bana jämfört med marsprognoserna. Även om produktivitetstillväxten på 1,0 procent 2025 och 1,1 procent 2026 förefaller relativt stark – nästan dubbelt så stor som det historiska genomsnittet (2000–2019) – bör den ses mot bakgrund av den särskilt låga årliga genomsnittliga tillväxten på -0,1 procent sedan pandemin (2020–2023). Detta återspeglas också i produktivitetsnivån, som fortfarande ligger betydligt under vad som skulle ha varit implicit av den historiska trendmässiga tillväxten, med användning av den genomsnittliga årliga tillväxttakten före pandemin på 0,6 procent som riktmärke (Diagram 3, panel b).
Arbetslösheten väntas vara relativt stabil fram till slutet av 2025 och därefter sjunka ytterligare till en ny historiskt låg nivå 2026 (Diagram 4). Den väntas ligga runt 6,5 procent 2024 och 2025 och sjunka till 6,3 procent 2026, vilket är den lägsta nivån någonsin. Arbetslösheten har nedreviderats med 0,2 procentenheter i genomsnitt under prognosperioden, delvis beroende på nya mer positiva uppgifter och något mer robusta sysselsättningsutsikter.
Diagram 4
(i procent av arbetskraften)
Obs.: Den vertikala linjen visar början på prognosperioden. Historiska uppgifter kan skilja sig från Eurostats senaste publikationer.
3 Finanspolitiska utsikter
Finanspolitiken i euroområdet väntas stramas åt under prognosperioden, särskilt 2024 (Tabell 4).[6] Ett oväntat nedåtriktat utfall i budgetutfallet för 2023 förklaras främst av lättnader i den finanspolitiska inriktningen med 0,3 procentenheter av BNP jämfört med beräkningarna i marsprognoserna 2024, främst på grund av att utgiftsökningen var högre än väntat. Under 2024 beräknas den finanspolitiska inriktningen stramas åt betydligt, främst beroende på att en stor del av energi- och inflationsstödet dras tillbaka. En ytterligare åtstramning av den finanspolitiska inriktningen, om än i mycket långsammare takt, beräknas för 2025–2026, till följd av en ytterligare minskning av det återstående energistödet 2025, en långsammare ökning av subventioner och andra finanspolitiska transfereringar samt vissa åtgärder på inkomstsidan. Dessa effekter väntas delvis uppvägas av begränsade ökningar av offentliga investeringar. Utöver dessa diskretionära finanspolitiska åtgärder väntas icke-diskretionära faktorer – inbegripet oväntade inkomster/inkomstbortfall – ha en relativt begränsad effekt på inriktningen under prognosperioden efter stora svängningar de senaste åren. Jämfört med prognoserna från mars 2024 innefattar euroområdets finanspolitiska inriktning något mer åtstramning under 2025–2026, främst på grund av en mindre dynamisk utgiftsökning, vilket delvis återspeglar den tillfälliga karaktären av försämringen av de offentliga finanserna 2023.
Tabell 4
Finanspolitiska utsikter för euroområdet
(procentandel av BNP, revideringar i procentenheter)
| Juni 2024 | Revideringar jämfört med mars 2024 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
2023 | 2024 | 2025 | 2026 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | |
Finanspolitisk inriktning1) | -0,1 | 0,7 | 0,3 | 0,3 | -0,3 | 0,0 | 0,2 | 0,2 |
Budgetsaldo, offentlig sektor | -3,6 | -3,1 | -2,8 | -2,6 | -0,4 | -0,2 | 0,0 | 0,2 |
Strukturellt budgetsaldo2) | -3,6 | -3,0 | -2,7 | -2,6 | -0,4 | -0,3 | -0,2 | 0,1 |
Den offentliga sektorns bruttoskuld | 88,5 | 88,4 | 88,6 | 88,6 | 0,2 | -0,1 | 0,1 | -0,1 |
1) Den finanspolitiska inriktningen mäts som förändring i det konjunkturjusterade primärsaldot exklusive statligt stöd till finanssektorn. Siffrorna justeras också för bidrag inom ramen för Next Generation EU (NGEU) på inkomstsidan. En negativ (positiv) siffra innebär en uppmjukning (åtstramning) av den finanspolitiska inriktningen.
2) Beräknat som den offentliga sektorns budgetsaldo, rensat för kortvariga effekter i konjunkturcykeln och tillfälliga åtgärder enligt Europeiska centralbankssystemets definition av tillfällighet.
Euroområdets budgetsaldo ser ut att förbättras under prognosperioden, medan skuldkvoten i stort sett beräknas stabiliseras. Efter det oväntat stora utfallet 2023 beräknas underskottet i euroområdet minska och ligga under referensvärdet på 3 procent av BNP från och med 2025. Detta beror främst på en minskning av det konjunkturrensade primära underskottet under hela prognosperioden, och särskilt 2024, som väntas uppväga ökningen av räntebetalningar. Jämfört med prognoserna från mars 2024 har budgetsaldot nedreviderats för 2024 (dvs. ett större underskott väntas), främst till följd av baseffekterna från 2023. Budgetsaldot 2026 väntas dock bli något högre än i marsprognoserna (dvs. visa ett mindre underskott), vilket återspeglar en upprevidering av det konjunkturrensade primärsaldot och en bättre cyklisk komponent. Euroområdets skuldkvot i förhållande till BNP ser i stort sett ut att stabiliseras under prognosperioden allt eftersom kontinuerliga (om än sjunkande) primära underskott och positiva underskotts-/skuldanpassningar uppvägs av gynnsamma (negativa) ränte-/tillväxtskillnader. Jämfört med prognoserna från mars 2024 är skuldkvoten något lägre för 2024, där den ogynnsamma baseffekten från 2023 mer än väl uppvägdes av en betydligt mer gynnsam ränte-tillväxtdifferens till följd av upprevideringar av den nominella BNP-tillväxten. Skuldkvoten i förhållande till BNP har nedreviderats något för 2026, främst på grund av det förbättrade primärsaldot.
4 Priser och kostnader
Den totala HIKP-inflationen beräknas röra sig i sidled under 2024 för att sedan sjunka till 2,2 procent 2025 och 1,9 procent 2026 (Diagram 5). Den totala HIKP-inflationen minskade från ett genomsnitt på 5,4 procent 2023 till 2,4 procent i april 2024. Den väntas ligga runt 2½ procent under de kommande kvartalen, med viss volatilitet som främst beror på baseffekter i energipriserna. HIKPX-inflationen väntas dämpas långsam, med små förändringar under resten av 2024. Den ihållande HIKPX-inflationen, som kommer att ligga kvar över det historiska genomsnittet under prognosperioden, återspeglar främst en långsamt avtagande tjänsteinflation. Med tanke på att livsmedelsinflationen också väntas sjunka ytterligare först senare under prognosperioden och att energiinflationen till största delen kommer att ge ett litet positivt bidrag till HIKP-inflationen, innebär detta en avmattande disinflationsbana för den totala inflationen, som förväntas nå inflationsmålet på 2 procent under fjärde kvartalet 2025 (ett kvartal senare än i marsprognoserna).
Diagram 5
(årliga procentuella förändringar)
Anm.: Den vertikala linjen visar början på prognosperioden. Intervallen runt de centrala prognoserna ger ett mått på graden av osäkerhet och är symmetriskt uppbyggda. De baseras på tidigare prognosfel, efter justering för extremvärden. Intervallen, från mörkaste till ljusaste, visar sannolikheterna på 30 procent, 60 procent och 90 procent för att utfallet av HIKP-inflationen kommer att falla inom respektive intervall. För mer information, se rutan ”En bild av osäkerheten kring prognoserna” i ECB:s experters makroekonomiska prognoser för euroområdet, mars 2023.
Tabell 5
Pris- och kostnadsutveckling för euroområdet
(årlig procentuell förändring, revideringar i procentenheter)
Juni 2024 | Revideringar jämfört med mars 2024 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
2023 | 2024 | 2025 | 2026 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | |
HIKP | 5,4 | 2,5 | 2,2 | 1,9 | 0,0 | 0,2 | 0,2 | 0,0 |
HIKP exklusive energi | 6,3 | 2,8 | 2,3 | 2,1 | 0,0 | 0,1 | 0,1 | 0,1 |
HIKP exklusive energi och livsmedel | 4,9 | 2,8 | 2,2 | 2,0 | 0,0 | 0,2 | 0,1 | 0,0 |
HIKP exklusive energi, livsmedel och förändringar i indirekta skatter | 5,0 | 2,7 | 2,2 | 2,0 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,0 |
HIKP energi | -2,0 | -0,8 | 1,0 | 0,3 | 0,0 | 0,8 | 0,5 | -0,3 |
HIKP livsmedel | 10,9 | 3,0 | 2,7 | 2,2 | 0,0 | -0,2 | 0,4 | -0,1 |
BNP-deflator | 6,0 | 3,3 | 2,4 | 2,0 | 0,1 | 0,4 | 0,1 | 0,1 |
Importdeflator | -2,9 | -0,2 | 2,0 | 1,9 | 0,1 | 0,2 | -0,4 | -0,3 |
Ersättning per anställd | 5,2 | 4,8 | 3,5 | 3,2 | -0,1 | 0,3 | -0,1 | 0,2 |
Produktivitet per anställd | -0,9 | 0,1 | 1,0 | 1,1 | -0,1 | 0,0 | -0,2 | -0,1 |
Enhetsarbetskraftskostnader | 6,1 | 4,7 | 2,5 | 2,1 | -0,1 | 0,3 | 0,2 | 0,4 |
Vinst per enhet1) | 6,2 | 0,1 | 1,9 | 1,6 | 0,4 | 1,1 | -0,1 | -0,5 |
Anm.: BNP och importdeflatorer, enhetsarbetskraftskostnader, ersättning per anställd samt arbetsproduktivitet avser säsongsjusterade och arbetsdagskorrigerade uppgifter. Historiska data kan skilja sig från Eurostats senaste publiceringar på grund av uppgifter som publicerats efter stoppdatumet för prognoserna. Uppgifter kan laddas ned, även på kvartalsbasis, från databasen för makroekonomiska prognoser på ECB:s webbplats.
1) Vinst per enhet definieras som driftsöverskott brutto och sammansatt förvärvsinkomst (justerad för egenföretagares inkomst) per enhet av real BNP.
Efter en viss volatilitet de kommande kvartalen väntas energiinflationen förbli dämpad på medellång sikt, eftersom de väntade prisnedgångarna på energiråvaror delvis uppvägs av klimatrelaterade finanspolitiska åtgärder. Energiinflationen väntas åter bli positiv under andra kvartalet 2024 beroende på uppåtriktade baseffekter, avvecklingen av statliga kompensationsåtgärder för energi och att priset på råolja har stigit på senare tid. Mellan april 2024 och mars 2025 beror de uppåtriktade baseffekterna främst på det väntade skiftet i energiinflationen. Dessutom beräknas avvecklingen av energi- och inflationskompensatoriska finanspolitiska åtgärder mellan december 2023 och februari 2025 bidra med 0,4 procentenheter till den totala inflationen 2024 och med 0,1 procentenheter 2025. När dessa baseffekter och effekterna av avvecklingen av de energirelaterade finanspolitiska åtgärderna avtar innebär de nedåtgående kurvorna för terminspriserna på energiråvaror, som delvis uppvägs av vissa uppåtriktade effekter från klimatrelaterade finanspolitiska åtgärder, endast mycket små positiva bidrag från HIKP-inflationen för energi 2025 och 2026 (Diagram 6).[7]
Diagram 6
HIKP-inflation i euroområdet – nedbrytning i huvudkomponenter
(årliga procentuella förändringar, bidrag i procentenheter)
Obs.: Den vertikala linjen visar början på prognosperioden.
Livsmedelsinflationen bör vara i stort sett stabil den närmaste tiden och därefter sjunka något mer när trycket från tidigare ökningar i insatskostnaderna lättar. Livsmedelsinflationen fortsatte att sjunka under årets första månader och låg i april på 2,8 procent, från ett genomsnitt på 10,9 procent 2023 på grund av utvecklingen i komponenterna för både förädlade och oförädlade livsmedel. Detta berodde till stor del på lättande pipelinetryck mot bakgrund av lägre priser på energi och livsmedelsråvaror. Efter en förväntad rörelse i sidled under resten av året och under större delen av 2025 beräknas livsmedelsinflationen sjunka ytterligare till i genomsnitt 2,2 procent 2026 på grund av den fördröjda effekten av ett fortsatt dynamiskt arbetskraftskostnadstryck under prognosperiodens två sista år.
HIKPX-inflationen väntas sjunka gradvis och ligga på 2,0 procent 2026, främst på grund av en måttlig minskning av tjänsteinflationen (Diagram 7). Inflationen för industrivaror exklusive energi minskade från ett genomsnitt på 5,0 procent 2023 till 0,9 procent i april 2024, medan nedgången i tjänsteinflationen var mer måttlig – från 4,9 procent 2023 till 3,7procent i april 2024. Nedgången i inflationen för industrivaror exklusive energi som sedan början av 2024 beror på avtagande uppåtriktade effekter från flaskhalsar på utbudssidan, indirekta effekter av tidigare energi- och livsmedelspriser samt den nedåtriktade effekten av den penningpolitiska åtstramningen som fortsätter att slå igenom. Prognoserna inkluderar bara försumbara effekter från geopolitiska spänningar i Mellanöstern (inbegripet störningar av sjöfarten i Röda havet) på varuinflationen, vilket är i linje med antagandet om att fraktkostnader endast utgör en lite del av de totala varukostnaderna, den relativt begränsade ökningen som hittills noterats och det faktum att dessa kostnader baseras på långfristiga kontrakt. På medellång sikt beror nedgången i HIKPX-inflationen främst på tjänsteinflationen när återöppnandet av effekterna efter pandemin klingar av de nedåtriktade effekterna av den penningpolitiska åtstramningen fortsätter att slå igenom. En snabbare tillbakagång av tjänsteinflationen anses hindras av sjunkande men fortfarande högt uppåttryck från arbetskostnadsutvecklingen.
Diagram 7
HIKP-inflation i euroområdet exklusive energi och livsmedel
(årliga procentuella förändringar)
Anm.: Den vertikala linjen visar början på prognosperioden. Intervallen runt de centrala prognoserna ger ett mått på graden av osäkerhet och är symmetriskt uppbyggda. De baseras på tidigare prognosfel, efter justering för extremvärden. Banden, från mörkast till ljusast, visar 30-, 60- respective 90-procents sannolikhet att HIKPX-inflationen faller inom respektive intervall. För mer information, se rutan ”En bild av osäkerheten kring prognoserna” i ECB:s experters makroekonomiska prognoser för euroområdet, mars 2023.
Jämfört med prognoserna från mars 2024 har utsikterna för den totala HIKP-inflationen uppreviderats med 0,2 procentenheter för 2024 och 2025, främst beroende på upprevideringar av HIKP-inflation för energi och HIKPX-inflation och är oförändrad för 2026 (Diagram 8). Upprevideringen av HIKP-inflationen för energi 2024 beror främst på högre energipriser samt, i mindre utsträckning, på förändringar i skatter samt nät- och distributionsavgifter. Upprevideringen av HIKPX-inflationen förklaras av oväntade datautfall de senaste månaderna, särskilt till följd av högre utfall för HIKP-tjänsteinflationen. Dessa upprevideringar uppvägs delvis av en nedrevidering av HIKP-livsmedelsinflation, främst på grund av att de senaste uppgifterna blivit lägre än väntat. För 2025 har livsmedelsinflationen uppreviderats, vilket återspeglar ett högre inflationstryck än väntat från energi- och arbetskraftskostnader. Senare under prognosperioden återspeglar upprevideringen av HIKPX-inflationen även genomslaget av högre enhetsarbetskostnader. Den totala inflationen för 2026 är oförändrad till följd av att små upprevideringar av HIKPX-inflationen uppvägs av små nedjusteringar av livsmedels- och energiinflationen.
Diagram 8
Revideringar av inflationsprognosen jämfört med prognoserna från mars 2024
(bidrag i procentenheter)
Den nominella löneökningen beräknas minska gradvis men förbli hög, vilket gör det möjligt för reallönerna att komma ikapp de nivåer som rådde före inflationsuppgången (Diagram 9). Den årliga tillväxten i ersättning per anställd låg på 4,7 procent fjärde kvartalet 2023. För 2024 beräknas den ligga på i genomsnitt 4,8 procent, med viss volatilitet under året. Därefter väntas den fortsätta att dämpas under prognosperioden, även om den ligger kvar över historiska nivåer till följd av fortsatt strama arbetsmarknader, inflationskompensation och höjningar av minimilönerna. Både avtalslöner och löneglidning väntas ge starkare bidrag till ersättningen per anställd än före pandemin. Avtalade löneökningar väntas stiga något under 2024 för att sedan gradvis lätta, med strama arbetsmarknader bakom ett mer ihållande bidrag från löneglidningen. Under 2026 beräknas ökningen av ersättningen per anställd uppgå till 3,2 procent, vilket är något högre än summan av den förväntade produktivitetstillväxten och HIKP-inflationen. Jämfört med marsprognoserna har ökningstakten i ersättning per anställd uppreviderats något för 2024 och 2026. Denna upprevidering återspeglar effekterna av inkommande uppgifter, ett något bättre konjunkturläge och en högre löneglidning, och är i linje med en stramare arbetsmarknad, särskilt mot slutet av prognosperioden. Reallönerna väntas återgå till nivåerna från 2022 under det tredje kvartalet 2024, ett kvartal tidigare än i prognoserna från mars 2024.
Diagram 9
(årliga procentuella förändringar)
Obs.: Den vertikala linjen visar början på prognosperioden. Historiska uppgifter kan skilja sig från Eurostats senaste publikationer.
Tillväxten i arbetskostnaderna per producerad enhet bedöms gradvis avta. Ökningen av enhetsarbetskostnaderna bör ha nått sin topp 2023, då den i genomsnitt låg på 6,1 procent, och den väntas sjunka kraftigt till 2,1 procent 2026. Även om den gynnas av den förväntade ökningen av produktivitetstillväxten i kombination med lägre löneökningar, kommer den att ligga betydligt över genomsnittet före pandemin på 1,5 procent. Jämfört med marsprognoserna har ökningen av enhetsarbetskostnaderna uppreviderats, särskilt för 2025 och 2026. Detta återspeglar upprevideringen av ersättningen per anställd och en nedrevidering av produktivitetstillväxten.
Det inhemska pristrycket, mätt som ökningstakt för BNP-deflatorn, väntas fortsätta att minska gradvis och vinsttillväxten ger först en buffert för ett högt arbetskraftskostnadstryck för att därefter återhämta sig (Diagram 10). BNP-deflatorns årliga tillväxttakt beräknas fortsätta att minska snabbt under 2024 och i genomsnitt ligga på 3,3 procent 2024 för att därefter minska mer gradvis till i genomsnitt 2,0 procent 2026. Tillväxten i vinst per enhet nådde en topp i början av 2023 och har därefter avtagit, och utfallet under fjärde kvartalet 2023 var under förväntningarna i marsprognoserna. Den väntas ligga betydligt under ökningen av enhetsarbetskostnaderna under hela 2024, vilket innebär att vinstmarginalerna dämpar den relativt kraftiga ökningen av arbetskraftskostnaderna. I takt med att tillväxten i enhetsarbetskostnader avtar väntas vinsttillväxten per enhet återhämta sig något från och med 2025, med stöd av en robust ekonomisk återhämtning och allt stärkare produktivitetstillväxt. Jämfört med marsprognoserna har BNP-deflatorns tillväxt uppreviderats för 2024 på grund av oväntade uppåtriktade inkommande data för det första kvartalet 2024, sannolikt beroende på betydligt högre vinsttillväxt per enhet. Den har också uppreviderats marginellt för 2025 och 2026 på grund av högre enhetsarbetskostnader, som under 2026 delvis uppvägs av nedjusteringar av vinsten per enhet.
Efter en negativ årstakt 2024 väntas importprisinflationen ligga något över 2 procent under prognosperiodens senare år. Tillväxten i importdeflatorn väntas öka från -2,9 procent 2023 till -0,2 procent 2024, 2,0 procent 2025 och 1,9 procent 2026, i stort sett i linje med prognosmönstret för konkurrenternas priser och utvecklingen av energipriserna (se avsnitt 1 och ruta 2).
Diagram 10
Inhemskt pristryck
a) BNP-deflator och dess komponenter | b) BNP-deflator och dess komponenter – revideringar jämfört med prognoserna från mars 2024 |
|---|---|
(årliga procentuella förändringar, bidrag i procentenheter) | (bidrag i procentenheter) |
 |  |
Anm.: De vertikala linjerna visar början på prognosperioden.
5 Känslighet och scenarioanalyser
Alternativa energiprisbanor
Den framtida prisutvecklingen på energiråvaror är mycket osäker och alternativa utvecklingsbanor för olje- och gasråvarupriserna skulle kraftigt påverka de ekonomiska utsikterna, särskilt för inflationen. Medan prognoserna baseras på de tekniska antagandena i ruta 1, används denna känslighetsanalys för att härleda alternativa nedåt- och uppåtbanor från de 25:e och 75:e percentilerna av de implicita neutrala tätheterna för både olje- och gaspriserna.[8] Både oljepris- och gasprisfördelningarna tyder på uppåtrisker jämfört med de tekniska antaganden som användes i prognoserna från juni 2024 (Diagram 11). Dessutom beaktas ett antagande om konstanta priser för både olja och gas. I varje enskilt fall beräknas ett syntetiskt energiprisindex (ett vägt genomsnitt av olje- och gasprisutvecklingen) och inverkan av de alternativa utvecklingsbanorna bedöms med användning av en rad makroekonomiska modeller från ECB och Eurosystemet som används i prognoserna. Genomsnittlig inverkan på den reala BNP-tillväxten och HIKP-inflationen i dessa modeller visas i Tabell 6.
Diagram 11
Alternativa utvecklingsbanor för energipriserna
a) Antagande om oljepris
(USD/fat)
b) Antagande om gaspris
(euro/Mwh)
Källor: Morningstar och ECB:s beräkningar.
Obs.: Options-implicita täthetfunktioner för olje- och gaspriser härleds ur marknadsnoteringar den 15 maj 2024 för optioner på ICE Brent-råolja och nederländska TTF-terminer på naturgas med fasta kvartalsvisa förfallodagar.
Tabell 6
Effekter av alternativa energiprisbanor
Bana 1: 25:e percentilen | Bana 2: 75:e percentilen | Bana 3: konstanta priser | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
2024 | 2025 | 2026 | 2024 | 2025 | 2026 | 2024 | 2025 | 2026 | |
(avvikelse från grundscenariots nivåer, procentandelar) | |||||||||
Oljepriser | -2,9 | -10,9 | -15,8 | 10,3 | 19,5 | 23,9 | 1,3 | 7,7 | 12,8 |
Gaspriser | -12,7 | -20,6 | -19,1 | 16,3 | 27,8 | 33,4 | -4,9 | -15,1 | 0,4 |
Syntetiskt energiprisindex | -10,6 | -16,0 | -16,0 | 13,9 | 22,9 | 24,3 | -0,6 | -0,4 | 8,7 |
(avvikelser från grundscenariots tillväxttakt, procentenheter) | |||||||||
Real BNP-tillväxt | -0,1 | 0,1 | 0,0 | 0,0 | -0,2 | -0,1 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
HIKP-inflation | -0,2 | -0,4 | -0,2 | 0,4 | 0,7 | 0,4 | 0,0 | 0,0 | 0,2 |
Anm.: I denna känslighetsanalys används ett syntetiskt energiprisindex som kombinerar både olje- och gasterminspriser. De 25:e och 75:e percentilerna avser den options-implicita neutrala täthetsfunktionen för olje- och gaspriserna den 15 maj 2024. Värdet för de konstanta olje- och gaspriserna avser samma dag. De makroekonomiska effekterna rapporteras som genomsnitt för ett antal av ECB:s och Eurosystemets experters makroekonomiska modeller.
Ruta 2
Skulle Kina kunna exportera disinflation?
I denna ruta övervägs alternativa scenarier för Kinas ekonomiska politik för att stärka den inhemska tillväxten och huruvida de kan komma att leda till en export av disinflation till euroområdet och USA. I Eurosystemets prognoser från juni 2024 beräknas Kinas tillväxt avta gradvis under prognosperioden, tyngd av en tuff fastighetssektor. Tillverkningssektorn har emellertid expanderat tack vare stödjande politiska åtgärder, eftersom kreditflödet har ökat trots höga lagernivåer och ett sjunkande kapacitetsutnyttjande. Kinas exportmarknadsandel (uttryckt i volym) ligger dessutom kvar över nivåerna före pandemin (Diagram A). Inledningsvis stöddes detta av den pandemirelaterade förändringen i den globala konsumtionen från tjänster till varor, givet Kinas ledande ställning i den globala varuhandeln i allmänhet och i produkter som efterfrågas under pandemin i synnerhet. Trots att dessa pandemirelaterade effekter har upphört på global nivå har Kinas marknadsandel ökat med cirka 18 procent sedan början av 2023, medan priserna på landets export har sjunkit ytterligare. Detta skiljer Kina från både den amerikanska ekonomin, som har fått tillbaka sin marknadsandel till nivåerna före pandemin, och euroområdet, som ännu inte fullt ut har kompenserat förlusterna av sin marknadsandel sedan 2020.
Diagram A
Exportmarknadsandelar
(volymindex: januari 2010 = 100)
Källor: CPB World Trade Monitor, Eurostat (via Haver Analytics) och beräkningar av ECB:s experter.
Anm.: Indikatorerna avser exportmarknadsandelar i volymer av globala varor. Samtliga serier är säsongsjusterade av Haver Analytics. Senaste uppgifter är för februari 2024.
Euroområdet har starkare handelsförbindelser med Kina än vad USA har. På importsidan minskade USA – som tidigare var mer beroende av Kina än euroområdet – importen av kinesiska varor från 2,8 procent av BNP i början av 2010-talet till 2,3 procent av BNP under perioden 2019–2020. Euroområdets import av kinesiska varor rörde sig emellertid i motsatt riktning och uppgick på senare tid till 3,5 procent av BNP. På exportsidan är euroområdet fortfarande mer exportberoende av Kina än Förenta staterna. Exporten till Kina står för 2,5 procent av euroområdets BNP, jämfört med 1,1 procent av USA:s BNP.
Tre scenarier kring de grundläggande tillväxtprognoserna för Kina från juni 2024 undersöks: i) ett uppåtscenario, i vilket Kina uppnår högre tillväxt genom kreditstöd till tillverkningssektorn, vilket stimulerar inhemsk efterfrågan och efterfrågan från omvärlden när exporten blir billigare, ii) ett nedåtscenario, i vilket en lägre inhemsk efterfrågan från Kina till följd av en kraftigare nedgång i bostadssektorn delvis uppvägs av ökad export med stöd av subventioner och iii) ett negativt scenario som liknar nedåtscenariot men förutsätter att alla ekonomier utom euroområdet inför handelshinder mot Kina som svar på kinesisk subventionerad export. I detta scenario skulle euroområdet förbli den enda stora marknaden som är öppen för kinesisk export. Dessa scenarier simuleras med ECB:s globala modell.
Scenarierna innebär spridningseffekter från Kina till euroområdets och USA:s inflation via flera kanaler. I alla scenarier som övervägs har Kinas sjunkande exportpriser en direkt nedåtriktad effekt på importpriserna i euroområdet och Förenta staterna genom slutlig import och import av insatsvaror. De dämpar också efterfrågan från omvärlden i euroområdet och USA via en konkurrenskraftskanal, eftersom de två ekonomiernas handelspartner avleder sin importefterfrågan mot Kina. Dessutom finns det en utbyteskanal för inhemska utgifter där inhemska konsumenter väljer att ersätta med billigare varor från Kina. Detta minskar ytterligare efterfrågan på varor från inhemska företag, vilket pressar ned producentpriserna och därmed inflationen till följd av lägre efterfrågan på arbetskraft och löner. I förlängningen påverkar det även tjänstepriserna. Förändringar i efterfrågan på varor från Kina skulle också påverka den globala efterfrågan och råvarupriserna och därmed även påverka inflationen i euroområdet.
I uppåtscenariot är effekten på BNP och inflationen positiv men relativt dämpad för både euroområdet och USA (diagram B). När det gäller BNP-effekter uppvägs de negativa konkurrenskraftseffekterna av lägre exportpriser i Kina – vilket leder till såväl lägre inhemsk produktion som utländsk efterfrågan i euroområdet och USA – av högre efterfrågan från Kina. På samma sätt uppvägs effekterna av lägre importpriser på andra varor än energi av högre oljepriser och högre efterfrågan (både på grund av ökad kinesisk efterfrågan) och spridningseffekter som visar sig vara något positiva för inflationen i USA och euroområdet.
Diagram B
Effekter på euroområdets och USA:s BNP och inflation
a) Real BNP | b) Konsumentpriser |
|---|---|
(procentuella avvikelser från tillväxttakt i grundscenariot) | (procentuella avvikelser från tillväxttakt i grundscenariot) |
 |  |
Källa: ECB:s beräkningar med hjälp av ECB:s globala modell.
Anm.: Scenarier simulerade i ECB:s globala modell med exogen penningpolitik för euroområdet/USA.
I nedåtscenariot skulle Kina faktiskt kunna exportera disinflation (diagram C). I detta scenario förstärks den dämpande effekten på inflationen av exportsubventioner av lägre global aktivitet och efterfrågan från omvärlden i USA och euroområdet i takt med att Kinas ekonomi upplever en nedgång. Efterfrågan från omvärlden sjunker kraftigare i USA, eftersom US-dollarn i detta scenario apprecierar till följd av en flykt till säkra investeringar i samband med den globala konjunkturnedgången. Importprisinflationen exklusive olja sjunker med upp till 70 punkter i USA och med något mindre i euroområdet (eftersom importpriserna i US-dollar faller mindre i euro). De kumulativa effekterna av lägre efterfrågan och lägre exportpriser i Kina utövar ett nedåtriktat tryck på real BNP och inflation både i euroområdet och i USA. Inverkan på tillväxten i euroområdet uppskattas därför till 0,17 procentenheter 2025, vilket bara är något över de 0,13 procentenheter som beräknats för USA. Euroområdets ekonomis exportandel av BNP till Kina är avsevärt större, vilket skulle tyda på en mer hämmande effekt på BNP än vad som är fallet för USA. US-dollarns appreciering i detta scenario innebär emellertid att den amerikanska produktionen bromsas ytterligare. Konsumentprisinflationen skulle bli ungefär 20 punkter lägre för båda ekonomierna 2025 under antagande om att penningpolitiken är exogen. Effekterna för euroområdet skulle bli något större om euron inte försvagades.
Det negativa scenariot medför de största negativa effekterna för euroområdet, med en inflation som sjunker med upp till 40 punkter. I detta scenario är effekterna särskilt allvarliga, eftersom Kinas billigare export endast påverkar euroområdet och därmed tränger ut den inhemska produktionen. Den har också en negativ inverkan på Förenta staterna till följd av en omläggning av handeln till euroområdet, eftersom de senare gynnas av billigare insatsvaror från Kina. Samma effekt bidrar till att dämpa de negativa effekterna av billig kinesisk export på euroområdets BNP. Konsumentprisinflationen i euroområdet faller med nästan 40 punkter i detta scenario.
Effekterna av inflationsspridning påverkar främst genom handelskanalen, men oljepriserna spelar också en betydande roll. En nedbrytning av euroområdets inflationseffekter per transmissionskanal visar att handelskopplingar spelar en viktig roll i nedåtscenariot och det negativa scenariot, medan finansiella kopplingar är mindre viktiga. I uppåtscenariot ökar oljepriset med 2,5 procent jämfört med grundscenariot, medan priset i de två andra scenarierna sjunker med ett liknande belopp. Sammantaget bidrar oljeprisförändringarna signifikant med 10 punkter till inflationsspridningen till euroområdet.
Diagram C
Nedbrytning av effekterna på den totala konsumentprisinflationen i euroområdet
(procentuella avvikelser från tillväxttakt i grundscenariot)
Källa: ECB:s beräkningar med hjälp av ECB:s globala modell.
Anm.: En nedbrytning uppnås genom att driva ECB:s globala modell deaktiverat med motsvarande spridningskanal. Restposten fångar upp komplementaritet mellan kanalerna.
Ruta 3
Alternativa utvecklingsbanor för produktivitetsutvecklingen i euroområdet och deras inverkan på ekonomin
Under 2023 var sysselsättningen stark i förhållande till produktionen, med stöd av flera cykliska faktorer. Företag skapade eller åtminstone bibehöll arbetstillfällen i en situation med större vinstmarginaler, dämpad reallönetillväxt, en dynamisk arbetsstyrka (även understödd av invandring) och en minskning av det genomsnittliga antalet arbetade timmar. Dessa faktorer låg bakom den jämförelsevis starka tillväxten i den totala sysselsättningen under perioden från fjärde kvartalet 2022 till fjärde kvartalet 2023. Sysselsättningen blev starkare än den nivå som den reala BNP-tillväxten implicerar enligt en modell baserad på Okuns lag. Arbetsproduktiviteten minskade i sin tur 2023. I prognoserna från juni 2024 är sysselsättningstillväxten från och med första kvartalet 2024 lägre än den tillväxt som impliceras av Okuns lag.[9] Prognoserna innefattar en gradvis återgång till förhållandet på lång sikt, vilket innebär att produktiviteten förbättras i takt med att BNP-tillväxten återhämtar sig. Trots denna förbättring uppvisar grundscenariot fortfarande en lägre produktivitetstillväxt under vad som kunde väntas på grundval av den genomsnittliga BNP-tillväxten under de senaste två decennierna. Även om en konjunkturmässig återhämtning i produktivitetstillväxten antas i grundscenariot kan produktivitetstillväxten också drivas av faktorer som mer varaktigt tynger produktiviteten, t.ex. hysteresis-effekter eller förseningar i den digitala och gröna omställningen. Det kan dock inte uteslutas att produktiviteten också kan återhämta sig snabbare än vad som för närvarande förutses – till exempel stimulerad av artificiell intelligens (AI).
I linje med detta har två scenarier övervägts för att bedöma alternativa arbetsproduktivitetsbanor i förhållande till grundscenariot:
- Scenario 1 är en mer optimistisk dynamik när det gäller produktiviteten än den som ingår i grundscenariot. Den antar en snabbare tillbakagång av tidigare konjunkturdrivande faktorer som har understött sysselsättningen, t.ex. en avtagande hamstring av arbetskraft och minskade incitament för företag att anställa. Detta implicerar en svagare sysselsättningstillväxt under prognosperioden så att arbetsproduktiviteten ligger över grundscenariot för prognoserna. Detta scenario utgår från antagandet att sysselsättningstillväxten kommer att vara dämpad i förhållande till den reala BNP-tillväxten för att kompensera för den starka sysselsättningsdynamik som har uppstått sedan återhämtningen från pandemin. I detta scenario är sysselsättningen 0,5 procentenheter lägre i kumulativa termer under prognosperioden, medan den trendmässiga produktiviteten är oförändrad jämfört med grundscenariot.
- Scenario 2 utgår från ett mer pessimistiskt perspektiv, förutsatt att det finns strukturella faktorer som inverkar negativt på kapitalet och den totala faktorproduktiviteten (TFP). Detta mer pessimistiska scenario återspeglar möjligheten att hystereseffekter av tidigare låg efterfrågan minskar behovet av att öka produktionskapaciteten, vilket innebär lägre ökningar av kapitalstocken, möjligen på grund av höga energipriser eller geopolitiska spänningar och därav följande problem i leveranskedjan. I detta scenario kan företagen anpassa sin kapacitet och öka sin kapitalstock i långsammare takt. Andra strukturella faktorer kan också påverka utvecklingen av TFP. Dessa inbegriper eventuella förseningar i produktivitetsvinsterna från digital teknik eller, på medellång sikt, en mer negativ inverkan av miljöpolitiken än den som ingår i prognosernas grundscenario. Scenariot utgår från att den trendmässiga produktionstillväxten är 0,4 procentenheter lägre än i grundscenariot för varje år från 2024 till 2026. Detta imlicerar att den trendmässiga produktionen är 1,2 procent lägre 2026 än i grundscenariot, vilket innebär en lägre kapitalstock och en lägre TFP-trend, medan arbetskraften trendmässigt är oförändrad. Nivån på den trendmässiga produktiviteten är därför också 1,2 procent lägre 2026.
Tabell A
Grunddragen i scenariot
(procentuella avvikelser från tillväxttakt i grundscenariot)
2024 | 2025 | 2026 | ackumulerat | |
|---|---|---|---|---|
Scenario 1: Lägre sysselsättning | 0,0 | -0,2 | -0,3 | -0,5 |
Scenario 2: Lägre trendmässig produktion | -0,4 | -0,4 | -0,4 | -1,2 |
Scenarierna utvärderas via ECB-BASE-modellen och New Area-Wide Model (NAWM) II för att bedöma en rad möjliga makroekonomiska konsekvenser (tabell B). Scenario 1 tolkas genom ECB-BASE-modellen. Den alternativa sysselsättningsbanan implementeras inom modellen som en negativ efterfrågechock på arbetskraft, vilket även kan tolkas som att hamstringen av arbetskraft avtar. De mer pessimistiska utsikterna för sysselsättningen i scenario 1 skulle leda till en ackumulerad förlust av BNP i fasta priser på 0,2 procent i slutet av prognosperioden jämfört med grundscenariot, till följd av lägre inkomster och produktion, vilket endast i mindre grad skulle påverka HIKP-inflationen. Scenario 2 implementeras först genom en ytterligare negativ arbetsproduktivitetschock i ECB-BASE:s produktionsfunktion, vilket sänker den trendmässiga produktion som produceras av faktorn ”arbetskraft”. Jämfört med grundscenariot är produktionsgapet i detta scenario mindre negativt 2024–2025 än i grundscenariot. Det blir till och med positivt 2026, vilket leder till ett tryck uppåt på priserna när produktionen anpassar sig till den minskade kapaciteten. Enligt denna modell (Scenario 2a) ligger HIKP-inflationen 0,1 procentenhet (0,2 procentenheter) över grundscenariot 2025 (2026) och den reala BNP-tillväxten är 0,2 procentenheter lägre (0,3 procentenheter) lägre 2025 (2026). Som en robusthetskontroll implementeras även scenario 2 med användning av NAWM II-chocken, via en kortvarig teknikchock (Scenario 2b). I detta scenario internaliserar aktörerna den lägre TFP i sina beslut, vilket leder till en större påverkan på BNP än i scenario 2a, där ECB-BASE-modellen används. Inflationsresultaten liknar dem som anges i scenario 2a, med tanke på prisstelheter i NAWM II och den tröga reaktionen på inflationen (tabell B). I både scenario 2a och scenario 2b liknar sysselsättningen grundscenariot.[10]
Sammantaget visar de två scenarierna potentiella risker för grundscenariot. Det är inte sannolikt att varje scenario materialiseras men utformningen av dessa två potentiellt olika utfall bidrar till att belysa de makroekonomiska konsekvenserna av olika utvecklingar i arbetsproduktiviteten.[11]
Tabell B
Effekter på makroekonomiska variabler
(procentuella avvikelser från tillväxttakt i grundscenariot)
| Real BNP-tillväxt | HIKP-inflation | Implicita arbetsproduktivitet i efterhand | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
2024 | 2025 | 2026 | ackumulerat | 2024 | 2025 | 2026 | ackumulerat | 2024 | 2025 | 2026 | ackumulerat | |
Scenario 1: ECB-BASE-modell för efterfrågechock på arbetskraft | 0,0 | -0,1 | -0,1 | -0,2 | 0,00 | 0,00 | -0,01 | -0,02 | 0,0 | 0,2 | 0,1 | 0,3 |
Scenario 2a: ECB-BASE-modell, produktivitetschock | 0,0 | -0,2 | -0,3 | -0,5 | 0,01 | 0,08 | 0,17 | 0,25 | -0,1 | -0,2 | -0,3 | -0,6 |
Scenario 2b: NAWM II övergående teknikchock | -0,1 | -0,3 | -0,4 | -0,9 | 0,03 | 0,11 | 0,16 | 0,30 | -0,2 | -0,4 | -0,5 | -1,1 |
Anm.: I ECB-BASE-modellen simulerades att finans- och penningpolitiken, samt växelkurs- och finansiella spreadar, anpassades till sina utgångsvärden. För scenario 1 är modellsimuleringen beroende av sysselsättningsbanan och för scenario 2a är det beroende av den trendmässiga produktionsbanan genom att låta produktionsfunktionens (arbetskraft) produktivitet anpassas. I förhållande till grundscenariot ökar förändringen i den trendmässiga produktionen underutnyttjandet och höjer priserna via Phillipskurvan. En lägre trendmässig produktion innebär också en negativ justering av reallönemålet och leder därmed till lägre reallöner (och nominella löner). Lönejusteringar leder i sin tur till mer sysselsättning i efterhand. Med en viss eftersläpning leder en lägre trendmässig produktion till slut till en minskning av produktion och utgifter. NAWM II-simuleringen enligt scenario 2b genomfördes via oförutsedda chocker vid en övergående teknikchock, vilket innebär högre korta räntor. En lägre övergående teknikchock utlöser en ökning av marginalkostnaderna, vilket leder till att de inhemska priserna stiger. Eftersom den inhemska efterfrågan endast anpassar sig långsamt till det minskade utbudet ökar både sysselsättningen och de nominella lönerna. Samtidigt ger apprecieringen till följd av de högre räntorna upphov till lägre importpriser och därför är ökningen i konsumentpriserna mindre än uppgången i inhemska priser. Implicit arbetsproduktivitet i efterhand avser real BNP i scenariot dividerat med sysselsättning i scenariot, dvs. efter endogena justeringar genom modellerna.
Ruta 4
Jämförelse med prognoser av andra institutioner och den privata sektorn
Eurosystemets prognoser i juni 2024 ligger i allmänhet i den övre änden eller något över intervallet för andra prognoser, med undantag för den totala inflationen 2026. För 2024 och 2026 ligger tillväxtprognosen något över prognoserna från andra institutioner och enkäter av prognosmakare från den privata sektorn, medan den för 2025 ligger nära genomsnittet för andra tillgängliga prognoser. När det gäller HIKP-inflationen är Eurosystemets experters prognoser för 2024 något högre än de flesta andra prognoser, vilket i vissa fall förmodligen beror på mer aktuell information om energipriserna. För 2025 ligger den – tillsammans med OECD:s senaste prognos – högst upp i ett ganska snävt intervall. För 2026 är inflationsprognosen från Eurosystemets experter den enda som avviker från 2,0 procent, och ligger på 1,9 procent. När det gäller HIKP-inflationen exklusive energi och livsmedel ligger Eurosystemets experters prognos något över det snäva intervallet av andra prognosmakare för 2024 och 2025.
Tabell
Jämförelse mellan de senaste prognoserna för real BNP-tillväxt i euroområdet, HIKP-inflation och HIKP-inflation exklusive energi och livsmedel
(årliga procentuella förändringar)
| Datum för offentliggörande | BNP-tillväxt | HIKP-inflation | HIKP-inflation exklusive energi och livsmedel | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
2024 | 2025 | 2026 | 2024 | 2025 | 2026 | 2024 | 2025 | 2026 | |||
Prognoser av Eurosystemets experter | Juni 2024 | 0,9 | 1,4 | 1,6 | 2,5 | 2,2 | 1,9 | 2,8 | 2,2 | 2,0 | |
Consensus Economics | Maj 2024 | 0,6 | 1,4 | 1,5 | 2,3 | 1,9 | 2,0 | 2,6 | 2,1 | – | |
Europeiska kommissionen | Maj 2024 | 0,8 | 1,4 | – | 2,5 | 2,1 | – | 2,7 | 2,1 | – | |
OECD | Maj 2024 | 0,7 | 1,5 | – | 2,3 | 2,2 | – | 2,6 | 2,1 | – | |
IMF | April 2024 | 0,8 | 1,5 | 1,4 | 2,4 | 2,1 | 2,0 | – | - | - | |
Survey of Professional Forecasters | April 2024 | 0,5 | 1,4 | 1,4 | 2,4 | 2,0 | 2,0 | 2,6 | 2,1 | 2,0 | |
Källor: Consensus Economics Forecasts, 16 maj 2024 (data för 2026 är från enkäten i april 2024), Europeiska kommissionens vårprognos 2024, 15 maj 2024; OECD Economic Outlook, 2 maj 2024, IMF World Economic Outlook, 16 april 2024, ECB Survey of Professional Forecasters, 12 april 2024.
Anm.: Dessa prognoser är dock inte direkt jämförbara med varandra eller med de makroekonomiska prognoserna från Eurosystemets experter eftersom de har färdigställts vid olika tidpunkter. Dessutom används i dessa prognoser olika metoder för att beräkna antaganden om finanspolitiska, finansiella och externa variabler, inklusive priser på olja, gas och andra råvaror. ECB:s experters makroekonomiska prognoser avser tillväxtsiffror på årsbasis som är kalenderjusterade för real BNP medan Europeiska kommissionen och IMF rapporterar tillväxtsiffror på årsbasis som inte är kalenderjusterade. För andra prognoser anges inte om uppgifterna är arbetsdagsjusterade eller ej.
© Europeiska centralbanken, 2024
Postadress 60640 Frankfurt am Main, Tyskland
Telefon +49 69 1344 0
Webbplats www.ecb.europa.eu
Alla rättigheter förbehålls. Återgivning för undervisningsändamål och i icke-kommersiella syften är tillåten, under förutsättning att källan anges.
För specifik terminologi hänvisas till ECB glossary (finns endast på engelska).
HTML ISBN 978-92-899-6580-4, ISSN 2529-4849, doi:10.2866/330, QB-CF-24-001-SV-Q
Stoppdatum för denna prognos var den 15 maj 2024. Prognoserna för den globala ekonomin slutfördes den 16 maj och de makroekonomiska prognoserna för euroområdet den 22 maj. Den 31 maj offentliggjorde Eurostat snabbstatistiken för euroområdets HIKP-inflation för maj. Denna uppskattning var helt i linje med Eurosystemets experters prognoser juni 2024 för inflationen. De aktuella prognoserna omfattar perioden 2024–2026. Prognoser för en så lång tidshorisont innehåller dock en mycket hög grad av osäkerhet, vilket bör hållas i åtanke. För mer information se artikeln ”The performance of the Eurosystem/ECB staff macroeconomic projections after the financial crisis”, Economic Bulletin, utgåva 8, ECB, 2019. En fullständig databas med tidigare makroekonomiska prognoser av ECB:s och Eurosystemets experter finns på ECB:s webbplats. Denna databas omfattar många variabler på kvartalsbasis.
Hänvisningar till världs- och/eller globala aggregat av ekonomiska indikatorer i hela detta avsnitt exkluderar euroområdet.
Eurostats första uppdelning av den reala BNP-tillväxten under fjärde kvartalet 2024 publiceras först efter publiceringen av ECB:s prognoser från juni 2024. Den uppdelning som nämns här är baserad på preliminär information från vissa euroländer och uppskattningar av Eurosystemets experter.
Uppskattningar av effekterna omges av betydande osäkerhet, se ruta “A model-based assessment of the macroeconomic impact of the ECB’s monetary policy tightening since December 2021”, Economic Bulletin, utgåva 3, ECB, 2023.
Se Arce, O. och Sondermann, D., “Low for long? Reasons for the recent decline in productivity”, ECB:s blogg, 6 maj 2024.
Finanspolitiken i euroområdet definieras som förändringen i det cykliskt justerade primärsaldot, med uppgifter på intäktssidan justerat ör bidrag från Europeiska unionens återhämtningsinstrument (Next Generation EU) (se noterna till Tabell 4).
Se även Assessing the macroeconomic effects of climate change transition policies, Economic Bulletin, utgåva 1, ECB, 2024.
De marknadspriser som används är de som rådde den 15 maj 2024 (brytdatum för de tekniska antagandena).
Sambandet enligt Okuns lag uppskattas med hjälp av en autoregressiv distributiv tidsförskjutning – ARDL (1,1) – med en dummy som införts för det andra och tredje kvartalet 2020 för att bortse från de stora svängningarna under de två kvartal som påverkats mest av pandemin.
Med tanke på att inhemsk efterfrågan reagerat trögt på det minskade utbudet ökar både sysselsättningen och de nominella lönerna.
Notera att modellerna är symmetriska i sin reaktion på positiva och negativa chocker, så en reaktion på ett motsatt scenario på det som ingår i rutan skulle ge symmetriska resultat till det som diskuteras här.
- 14 June 2024
- 20 June 2024